Vad är högkänslighet – egentligen?Högkänslighet, eller HSP (highly sensitive person), är inget nytt fenomen – men det har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Begreppet myntades av forskaren Elaine Aron och det finns vissa studier som pekar på att det är ett medfött personlighetsdrag. Samtidigt visar erfarenhet och klinisk verklighet att de flesta som faller under ramen för HSP också har tydliga förklaringar i sitt mående eller i sin bakgrund – till exempel stress, trauma, ADHD eller utmattning – som kan förklara deras känslighet.Högkänsliga personer har ett nervsystem som bearbetar intryck djupare, reagerar starkare på stimuli och har ofta en hög emotionell intelligens. De kan bli starkt berörda av musik, stämningar, detaljer och andras känslor.Men att ha ett känsligt nervsystem betyder inte att man är svag eller att man måste leva ett liv i skuggan. Tvärtom. Förståelsen för detta drag kan bli en värdefull ledtråd – särskilt för den som också tampas med stress, utmattning, ADHD eller PTSD. Då handlar det kanske inte om att du "är" högkänslig, utan att ditt system just nu är överbelastat och därför mer känsligt än vanligt.Därför känner du igen dig i alltAtt läsa om HSP och känna att “allt stämmer” är vanligt. Det kan till stor del förklaras av det som kallas confirmation bias – vår tendens att lägga märke till det som bekräftar vår bild av oss själva, och bortse från sådant som inte gör det. Ju fler symptomlistor vi läser, desto större blir sannolikheten att vi identifierar oss, oavsett om det är korrekt eller inte.En annan vanlig fälla är det som kallas Rasputin-effekten – när man förklarar en komplex verklighet utifrån en enda orsak. Högkänslighet kan kännas som en förlösande förklaring, men det är sällan hela sanningen. I själva verket samverkar ofta flera faktorer: stress, neuropsykiatriska drag, trauman, livssituation och grundläggande behov som inte blivit tillgodosedda.När du är utmattad, stressad eller lever i ständig beredskap blir hela ditt system mer reaktivt. Ljud, ljus, konflikter, krav – allt känns mer. Inte för att du är född så, utan för att du inte fått återhämta dig. Utmattningssyndrom i sig kan skapa identiska symtom som ofta beskrivs vid HSP: känslighet för sinnesintryck, starka reaktioner på ljud eller ljus, trötthet efter sociala interaktioner, konflikträdsla och behov av att dra sig undan. Det är ett tecken på ett överbelastat nervsystem – inte nödvändigtvis ett personlighetsdrag.Att vara dränerad är inte detsamma som att vara känslig. Det är ett resultat av en obalans. Och även om vissa är mer känsliga än andra redan från födseln, så går det att göra mycket för att minska påverkan. Med rätt kunskap och återhämtning kan du börja uppleva världen i färg igen – utan att bli överväldigad. Foto: Johan GederbergVanliga missförstånd om HSPHögkänslighet blandas ofta ihop med att vara introvert, blyg eller gråtmild. Men det finns högkänsliga som är extroverta. Det finns också många som är starka och rationella – men som får en emotionell chock när nervsystemet inte får vila.Du är inte “för mycket”. Du har mycket att hantera. Att känna mycket betyder inte att man är svag eller instabil. Det betyder bara att ditt system har låg tolerans för överbelastning just nu. HSP är inte ett hinder – men det kräver att du anpassar ditt sätt att leva.Högkänslighet kan förväxlas med andra tillståndMånga som identifierar sig som högkänsliga har också en eller flera diagnoser som påverkar nervsystemet – som ADHD, autism, PTSD eller utmattningssyndrom. Det är därför viktigt att inte se HSP som en fullständig förklaring, utan som en möjlig pusselbit.När du förstår att känsligheten kan bero på flera samverkande orsaker får du också fler verktyg. Kanske behöver du jobba med din stress, din sömn, din självbild eller ditt trauma – inte bara köpa ett nytt tyngdtäcke. Högkänslighet förklarar mycket, men inte allt.Att leva som HSP – utan att fastna i facketDet är lätt att hitta trygghet i en etikett. Att kalla sig HSP kan ge en känsla av igenkänning och förklaring. Men det finns en risk att man gör det till en sanning: “jag är sån här – punkt.” Då slutar man leta efter strategier. Man anpassar hela sitt liv för att undvika intryck, istället för att bygga upp sin tolerans och motståndskraft.Det är inget fel med att vara känslig. Men det är inte alltid sant att du måste vara det för resten av livet. Nervsystemet är formbart. Det går att träna. Ju mer du lär känna dig själv, desto mer frihet får du – både i tanke och känsla.Strategier som gör skillnadSå vad kan man göra om man upplever sig som högkänslig – oavsett om det är ett personlighetsdrag eller ett symtom på utmattning?Sänk grundstressen. Hjärnan blir mer känslig av konstant stress. Prioritera återhämtning som faktiskt ger effekt: sömn, näring, pauser, rörelse.Jobba med grundorsaken. Om din känslighet hänger ihop med ett trauma, ADHD eller livssituation – ta tag i det. Självinsikt är viktigt, men förändring kräver mer.Öva på känsloreglering. Du behöver inte undvika starka känslor – du kan lära dig att hantera dem. Det går.Välj inte alltid lättaste vägen. Det som känns tryggt är inte alltid det som gör dig fri. Att utmana sig själv lite i taget bygger mental styrka.Det handlar inte om att bli “tåligare” i den bemärkelsen att du ska härda ut. Det handlar om att bygga ett liv där ditt nervsystem får vila – men också får växa.När du börjar förstå dig själv – på riktigtAtt förstå sin känslighet är ett första steg. Men det är bara början. Den verkliga skillnaden uppstår när du också agerar på det du lärt dig. När du inte längre undviker, utan navigerar. När du inte längre ser dig själv som bräcklig, utan som medveten.Det är inte ett problem att känna mycket – det är en superkraft i rätt miljö. Men det kräver att du är varsam med hur du lever. Du behöver inte fastna i ett fack. Du kan ta reda på vem du är, vad du behöver – och sedan skapa ett liv där du faktiskt får plats. Vill du förstå mer om stress, utmattning eller ADHD?Om du vill fördjupa din kunskap eller behöver konkreta verktyg för att hitta tillbaka till kraft, riktning och balans – ta en titt på mina kurser om stresshantering, utmattningssyndrom och ADHD.👉 Klicka här för att läsa mer och hitta rätt kurs för dig.
